Alla inlägg den 16 januari 2011
Stockholms stad har en krokigare utvecklingskurva. Efter en stabil tillväxt nådde Stockholm 603 invånare år 1960. Sedan brakade det utför med minussiffror 21 år i rad. 1981 var befolkningen bara drygt 647.000 men sedan dess har Stockholm visat plussiffror varje år.
De senaste fem åren har ökningen varit extra stor – omkring 85.000 på fem år.
De officiella befolkningssiffrorna kommer först i februari, men i runda tal hade Stockholms stad 847.500 invånare och Stockholms län 2.053 000 invånare på nyårsnatten. Folkökningen är så snabb att målen – en miljon invånare i staden och 2,5 miljoner i länet år 2030 – ser blygsamma ut.
Den snabba ökningen de senaste åren vilar på tre ben. Stockholms län har en ung befolkning och barnafödandet har varit rekordhögt. Invandringen har varit stor de senaste åren, både för att människor flyr hit och för att det pågår en stor arbetskraftsinvandring från främst östra Europa – polackerna är den största invandringsgruppen. Inflyttningen från övriga delar av landet ger ett betydande plus men inte lika stort som födelseöverskottet och invandringen.
Kommer då den historiskt snabba befolkningsutvecklingen att fortsätta?
Mycket talar för det. Storstäder med sitt myller av människor tycks bli mer och mer attraktiva. Här finns jobben, utbildningen och möjligheterna att förverkliga sina drömmar.
– Vi tror inte på en långsiktig årlig ökning med 30–40.000 invånare. Omkring 20.000 per år är mer realistiskt.
– Invandringen beror ju mer på hur det ser ut i omvärlden än hur det är i Stockholm. Men den del av ökningen som beror på att det föds betydligt fler än det dör fortsätter. De som flyttar till Stockholm är oftast unga, de som flyttar från Stockholm är ofta över 55 år, förklarar Sven-Inge Nylund, chef för landstingets regionplanekontor.
En broms för utvecklingen är bostadsbristen, den är redan nu en besvärande faktor. På sikt kan även en starkt ökande trängsel på vägar och spår bidra till att dämpa tillväxten.
Under förra sommaren blev Tomas Olsson, fritidsboende på Torö, av med två motorer. Då låg båten i vattnet. Efter att ha vidtagit alla försiktighetsåtgärder och ställt upp båten på tomten trodde han att båten skulle vara i fred under vintern. Men i förra veckan gapade aktern åter tom.
– Den här gången hade jag tagit bort motorhuven, monterat av propellern, målat fjärilar på sidorna och låst motorn i båtvagnen med lås och kätting. Dessutom hade motorn godkänt lås, var stöldskyddsmärkt och hade inbyggd startspärr.
Men det stoppade inte tjuvarna som hade kapat låskättingen och bulten och klippt av samtliga kablar. Motorerna är värda ungefär 80 000 kronor styck vilket sammanräknat är ungefär en kvarts miljon kronor.
Nu har Tomas Olsson tröttnat och planerar att sälja båten. Visserligen har försäkringsbolaget och motorleverantören varit snabba med ersättningen, men med självriskerna har det ändå kostat runt 20 000 kronor. I stället tänker han skaffa en mindre stöldbegärlig båt.
– Men en tvåtaktsmotor av äldre modell är mer miljöfarlig och det känns ju inte så kul.
Tomas Olsson hoppas att hans historia kan fungera som en uppmuntran till befolkningen i Nynäshamn att vara observanta på vad som händer i fritidshusområdena och rapportera om man ser okända personer eller bilar i området.
– När det händer för tredje gången blir man ju alldeles matt. Men jag hoppas att ett tips någon gång kan leda till ett gripande. Hoppet är ju det sista som överger människan.
Oftast är det bara motorn tjuvarna vill åt. Även om de stjäl hela båten återfinns båten i en vik efter ett tag utan motor, fortsätter Nils Forssberg.
På IF båtförsäkring har man hittills i år fått in 250 anmälningar om stulna motorer, till ett totalt värde på cirka 10 m iljoner kronor. Tjuvarna betar inte av områden, i stället agerar de lite varstans de kommer åt, vilket gör den här typen av stölder svårarbetade för polisen.
Men man kan konstatera att det oftast rör sig om någon form av organiserade stölder, speciellt när det gäller större, dyrare modeller. En stor del av motorerna säljs vidare utomlands och lämnar landet med bilfärjorna exempelvis via Nynäshamn, där tullen finns. Men tullens uppgift är främst att bevaka inkommande varor. Dessutom råder frihandelsavtal inom EU vilket begränsar kontrollerna ännu mer.
Det enda tullen kan göra är att kontakta polisen om de ser misstänkt stöldgods på utgående. Tulltjänstemännen kan däremot inte själva ingripa. Men det pågår ett ökat samarbete mellan polisen och kustbevakningen inom EU. Senast i april i år beslagtogs runt 40 motorer av myndigheterna i Baltikum och Polen.
Problemet var att en del av dem inte kunde identifieras eftersom de hade stulits från vinteravställda båtar, stölderna hade inte upptäckts av ägaren. Av den historien menar Nils Forssberg på Sjöpolisen att man kan dra vissa lärdomar:
– För det första, ta bort allt från båten under vintern, även om det innebär mer kånkande. För det andra, titta till båten även när den står på land och samverka inom båtklubben.
En relativt ny åtgärd är att sätta GPS-larm på motorn. Då får ägaren ett sms om strömmen till larmet brutits och ytterligare ett om motorn förflyttas. Sen kan motorn spåras med GPS-variation.
– Spårsändare har förenklat vårt arbete och är något som ökat under se senaste åren. Sedan är det viktigt att ha rejäla lås och kättingar och att märka grejorna.
Några siffror på hur många båtmotorstölder som klaras upp har polisen inte i dag, men uppklarade stölder hör inte till vanligheterna.
Nynäshamns kommun och SL har nu enats om om att elbilsförare ska erbjudas möjlighet att ladda bilen invid pendeltågsstationerna inom Nynäshamns kommun.
De första p-ytorna som upprustas med var sin laddstolpe blir infartsparkeringen vid Nynäshamns station och parkeringen vid Ösmo station. På lite längre sikt ska alla pendelstationerna i kommunen förses med en laddstolpe.
Stefan Andersson, som är chef för Nynäshamns kommuns tekniska avdelning, tror att de första laddstolparna tas i bruk till sommaren. Men innan dess måste satsningens finansiering och praktiska detaljer förhandlas klart med kommunens samarbetspart, Nynäshamn Energi.
Det återstår också att bestämma reglerna för nyttjandet av laddstolparna – om det ska vara först-till-kvarn-principen som ska gälla – och vad det ska kosta att ladda bilen, berättar han.
– Avgiftens storlek är förenad med laddstolpens tekniska lösning. Som det ser ut i dag kostar den tekniska lösningen mer än elen, säger Stefan Andersson.
Innan avgiftsfrågan har retts ut blir laddningen för elbilarna gratis under en provperiod.
Bilindustrins storskaliga produktion av elektriska och funktionsdugliga fordon har dragit ut på tiden. Stockholms stad och Vattenfall har därför tagit initiativ till att landets kommuner med gemensamma krafter ska försöka snabba på introduktionen av elfordon i Sverige. Det är tänkt att göras genom en nationell och samordnad upphandling av elfordon, vilket sker med Sveriges kommuners och landstings praktiska stöd.
Nynäshamns kommun anmälde sitt intresse för samarbetet för några dagar sedan.
Enligt hittills gjorda prognoser tippar Stockholms stad och Vattenfall att 19 elbilsmodeller rullar i Sverige år 2011, både personbilar och transportfordon.
Marknadens utveckling tyder på att ett eldrivet fordon kommer att kosta i genomsnitt 200 000 kronor mer, än ett jämförbart bensindrivet fordon.
– Samarbetet innebär att man kan få Energimyndighetens merkostnadsstöd om högst 50 000 kronor per fordon för de första 1 000 fordonen som köps in inom projektet, berättar Stefan Andersson, som är chef för Nynäshamns tekniska avdelning.
Innan Nynäshamns kommun säger slutligt ja till samarbetet vill den utreda var man behöver ha laddningsstationer och vad de kommer att kosta. Man måste också reda ut om elbilarnas tekniska prestanda kan förenas med de krav som ställs på kommunens fordon, förklarar Stefan Andersson.
– Det gäller bland annat hemtjänstens bilar som kör hem till gamla som bor på landet. De kan behöva vara fyrhjulsdrivna och ha hög axelhöjd, säger han.
Projektets syfte ligger å andra sidan väl i linje med Nynäshamns politiska mål för miljöanpassning av kommunens fordonspark, menar Stefan Anderson.
Enligt kommunens miljömål, som har antagits av Nynäshamns kommunfullmäktige, ska kommunens bilpark nämligen endast bestå av miljöbilar, och det ska genomföras senast under 2012.
I dag har Nynäshamns kommun 150 bilar i sin bilpark. Av dem är enstaka fordon hybridbilar som kan drivas med el i kombination med fossila bränslen. Det kan bli svårt att hinna byta ut bilparken i miljömålens takt, menar han. En annan svårighet är definitionen av miljöbil, menar Stefan Andersson.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|